hitta rätt uppvärmningssystem
Åldern på ditt hus ger en fingervisning om vilket system som passar bäst.
Hus byggda före 1970-talet
De allra flesta äldre hus och de som byggdes fram tills på 1960-talet är oftast dåligt isolerade och de har normalt ventilation med självdrag via kanaler i varm skorsten. Värmesystemet är vanligen vattenburet och en olja/ved/pellets/elpanna med väldigt hög energiförbrukning.
Hus byggda på 1970-talet
Hus byggda på 70-talet har ofta dålig isolering med självdrag och hög energiförbrukning. Värmesystemet är oftast direktverkande elradiatorer och elektrisk varmvattenberedare med hög energiförbrukning. Det kan krävas en del insatser för att minska energiförbrukningen, men det kommer att vara meningsfullt.
Hus från skiftet 1970/80-tal
Hus byggda i slutet på 70-talet eller precis i början på 80-talet har bättre isolering än äldre hus, men sämre än ett modernt och har vanligen mekanisk ventilation eller fläktar utan återvinning. Värmesystem är oftast vattenburet och elpanna med ganska hög energiförbrukning. Dessa hus har normalt högre energiförbrukning än senare byggda hus.
1980-talshus och nyare
Hus byggda från 1982, när nya byggregler infördes, har ofta ett bra värmesystem, god isolering och frånluftsvärmepump. De har mekanisk ventilation eller fläktar med återvinning. Dessa hus har ofta ett vattenburet värmesystem och de har frånluftsvärmepump eller fjärrvärmeväxlare med relativ låg energiförbrukning. Är systemet några år ska man börja med att granska energiförbrukningen.
Åldern på ditt hus ger en fingervisning om vilket värmesystem som är mest lämpligt att byta till när du behöver se över förbrukningen. Vi tipsar om hur du hittar rätt bland olika energieffektiva uppvärmningssystem.
Att välja värmekälla till huset är en tuff uppgift. Du kanske just har flyttat in i ett hus eller vet med dig att du behöver göra något åt ett gammalt eller kostnadskrävande värmesystem. Valet av bästa tänkbara värmekälla för just ditt hus avgörs av flera faktorer, bland annat husets energibehov, det befintliga värmesystemet och hur tomten ser ut. När du byter värmesystem måste du även alltid göra en helhetsbedömning av husets vattenuppvärmning, ventilation och värme. Ofta kan dock husets ålder ge en fingervisning om vilket uppvärmningssystem som är mest lämpligt att byta till. Vi har listat fyra året-runt-hus från olika tidsepoker som har tidstypiska befintliga uppvärmningssystem. Hustyp och energiförbrukning står som utgångspunkt för vilket system du tjänar mest på att byta till.
1980-talshus och nyare
Hus byggda från 1982, när nya byggregler infördes, har ofta ett bra värmesystem, god isolering och frånluftsvärmepump. De har mekanisk ventilation eller fläktar med återvinning. Dessa hus har ofta ett vattenburet värmesystem och de har frånluftsvärmepump eller fjärrvärmeväxlare med relativ låg energiförbrukning. Är systemet några år ska man börja med att granska energiförbrukningen.
Lösning A: Om huset är cirka 150 kvm och elräkningen är runt 20 000 kWh per år, där cirka 6 000 kWh utgörs av hushållsel, är en återinvestering i en ny frånluftsvärmepump att rekommendera. Genom att byta till en modern anläggning kan du spara 1 000–6 000 kWh per år.
Lösning B: Är ditt hus större och inte så välisolerat, eller ni förbrukar rejält med varmvatten, kan elräkningen ligga på 30 000 kWh per år inklusive hushållsel. Då kan ni spara runt 15 000 kWh per år på att byta till bergvärme med en ventilationsmodul.
Villa från skiftet 1970/80-tal
Hus byggda i slutet på 70-talet eller precis i början på 80-talet har bättre isolering än äldre hus, men sämre än ett modernt och har vanligen mekanisk ventilation eller fläktar utan återvinning. Värmesystem är oftast vattenburet och elpanna med ganska hög energiförbrukning. Dessa hus har normalt högre energiförbrukning än senare byggda hus.
Lösning A: I ett medelstort hus kan du spara 6 000– 12 000 kWh per år på att byta ut pannan till en frånluftsvärmepump. Du bör då även se över ventilationen.
Lösning B: Satsa på bergvärme. Är huset större kan du ska du också överväga att byta till bergvärme och spara 20 000–25 000 kWh per år. Du kan även behöva installera en kompletterande ventilationsmodul.
Hus byggda på 1970-talet
Hus byggda på 70-talet har ofta dålig isolering med självdrag och hög energiförbrukning. Värmesystemet är oftast direktverkande elradiatorer och elektrisk varmvattenberedare med hög energiförbrukning. Det kan krävas en del insatser för att minska energiförbrukningen, men det kommer att vara meningsfullt.
Lösning A: Ett mellanstort hus har en förbrukning runt 30 000 kWh per år, men man kan sänka elräkningen rejält genom att installera en eller två luftvärmepumpar centralt i huset. Passa även på att byta till en ny varmvattenberedare.
Lösning B: Har du ett stort hus är du kanske uppe i en förbrukning på 40 000–50 000 kWh per år och då kan du spara mycket genom att byta värmesystem. Konvertera elradiatorer till vattenburna och installera en bergvärmepump. Investeringen är stor men förändringen gör underverk för din elräkning.
Hus byggda på 1960-talet och tidigare
De allra flesta äldre hus och de som byggdes fram tills på 1960-talet är oftast dåligt isolerade och de har normalt ventilation med självdrag via kanaler i varm skorsten. Värmesystemet är vanligen vattenburet och en olja/ved/pellets/elpanna med väldigt hög energiförbrukning.
Lösning: Många i äldre hus har redan bytt ut sina gamla olje- eller vedpannor mot bergvärme. Du som inte har gjort det – denna åtgärd ger upp emot 80 % kostnadsbesparing. Samtidigt måste du se över husets ventilation. Kan du inte installera bergvärmepump är en luftvattenvärmepump ett alternativ. De senaste åren har det hänt mycket med dessa anläggningar; de har blivit mer driftssäkra och levererar fortfarande vid en vinterkyla på 25 minusgrader. En luftvattenpump i dag är därmed en lösning som i stort sett är lika bra som en bergvärmepump.
Källa: NIBE