1950-tal
1960-tal
1970-tal
Augustprisade - Så byggdes villan
Vi har tidigare tittat på hur villaentrén utvecklades mellan 1890–1949. I tredje delen av Villadetaljer har vi kommit fram till villaentrén under åren 1950–1979. Trettio år med ökad välfärd, vilket också präglade villaboendet.
Efter andra världskrigets slut var Sverige ett av få europeiska länder med en intakt industri och infrastruktur. Under 1950-talet var optimismen stor och ekonomin frodades. Den växande privatbilismen genererade också ett ökat intresse för villaboende.
1950–1959
Arkitekterna tillät sig själv att leka med formerna. Ytterdörren gavs ofta en omfattning av ett utskjutet rullskift som bröt mot fasadens puts. Små skärmtak över entrédörren fästes till stommen med metallkonsoler. Den typiska ytterdörren med liten glasning i en mjuk, okonventionell form gav dagsljus till kapprummet. Många nya geometriska mönster, som till exempel diagonalställda rombermeanderslingor eller förskjutna rektanglar, användes som motiv vid spårning av dörrarna. Lekfullheten tog sig också uttryck i nya typer av belysningsarmaturer.
1960–1969
Under 60-talet tar villabyggandet för den växande medelklassen rejäl fart. Villaarkitekturen präglas av rationalitet, industriell produktion och ekonomi. Undantaget är Entrépartierna som är påkostade och placeras på villans långsida mot gatan. Ytterdörrarna gjordes gedigna i beständiga träslag som teak eller ek. Dörrbladen är utan fönsteröppningar. Istället utgör entrépartiernas dörr och sidoljus en enhetlig komposition. Dörrbladens teakfaner mönsterspårades i olika rätvinkliga geometriska mönster. Skärmtaken är enkla och fästa med synliga konsoler. På villor med mexisten- eller tegelfasad har ytterdörren ofta en omfattning av ett utskjutet rullskift. På villor med låg sockel är det vanligt med en enkel entrétrappa i betong, ofta täckt med skiffer.
1970–1979
Under 70-talet ökar villabyggandet stadigt. I gillestugan kompletterar många familjer med en bastu, allrummet slår igenom på bekostnad av finrummet, som i princip försvinner helt och villalivet flyttar ut på tomten. Uteplatsen med sin nya grill blir snabbt ett viktigt inslag. När det gäller dörrar går det att urskilja två huvudriktningar. Styckbyggda villor har ofta påkostade ytterdörrar med stora sidoljuspartier. I gruppbyggda villor och enklare katalogvillor går utvecklingen mot det enkla och rustika med associationer till allmogekulturen. Skärpta krav på tillgänglighet för rörelsehindrade gör att många skippar entrétrappan helt och hållet. Istället anpassas marken så att nivåskillnaderna arbetas bort. Nya energisparkrav ställer högre krav på dörrarnas isolering och dörrbladen ökar i tjocklek. Dörrarna blir mer inbrottssäkra, vilket också innebär att de blir tyngre och tre gångjärn blir standard.
Skriv ut
PDF version
Läs tidningen här
