Entré för folkhemmet

Så byggdes villan

Hur intressant var artikeln?

Select ratingDåligOkejBraMycket braFantastisk!

 

Dela med dig av denna artikel

• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 

Vi har tidigare tittat på hur villaentrén utvecklades mellan 1890-1919. Nu fortsätter vi med åren 1920-1949. Trettio år som präglades av världskrig och depressioner men också av teknisk utveckling, funktionalism och folkhemsbygge.

I början av 20-talet led ekonomin fortfarande av sviterna efter första världskriget. Det var svåra tider för de flesta. Men de som hade det bättre ställt kunde nu börja dra nytta av nya tekniker som elektricitet, radio, kylskåp och telefon. 1925 var Stockholm världens telefontätaste stad. Boendestandarden ökade drastiskt under decenniet och byggsatser till villor började marknadsföras via kataloger.

1920–1929
Under 20-talet blir entrén återigen framträ-dande. Ofta är det ett sätt att variera miljön när villorna längs gatan i övrigt är ganska likartade. Den nyklassicistiska stilen dominerar. Förstukvistarna har tydliga drag med pelare och fronton som motiv. Snickerierna målas gärna med linoljefärg i brutet vitt. Ytterdör-rarna utformas omsorgsfullt och varierat. Dörrbladen målas med linoljefärg, i brutet vitt, brunt, grågrönt eller engelskt rött. Rund glasning gör debut och blir typisk för stilepoken. Nytt är också utomhusarmaturer med stora opalglaskupor.

1930–1939
Stockholmsutställningen 1930 blir genombrottet för funktionalismen. Det innebär att entrén får mindre betydelse och den utformas i allmänhet som betongtrappor med enkelt räcke och skärmtak. Villornas ytterdörrar är enkla och släta. Ibland med en liten glasning som är tidstypisk assymetrisk eller rund med association till en fartygskajuta. Gemensamt för dekorerade dörrar är enkla geometriska mönster. Dörrbladen målas i vitt, grönt eller brunt. Att måla med klar linoljefernissa är också vanligt. Framför allt på dörrar med ekpanel.

1940–1949
Krigsåren präglas av brist på byggnadsmaterial och konsumtionsvaror. Villabyggandet ligger på en mycket låg nivå, men sätter fart efter krigsslutet. Folkhemmet planeras med nya hus i modernistisk stil. Att bo i villa blir allt mindre en klassfråga och anses nu vara en rättighet för alla. Entrén har betongtrappor, enkelt räcke och ett skärmtak. Ytterdörrarna har ofta en tunn, utvändig panel av ek, men släta dörrar förekommer. Nästan alla dörrar har en rektangulär glasning med ogenomskinligt, vattrat glas. Dörrbladen målas med linoljefärger i bruna kulörer. Paneldörrar fernissas. Standardisering och tillverkning av långa serier av dörrar på snickerifabrikerna gör att ytterdörrarna blir alltmer likartade över landet. Skärmtaken över dörrarna är i de flesta fall väldigt enkla, ganska små och täcker bara vilplanet utanför ytterdörren, inte trappan.

I nästa del av Villadetaljer undersöker vi entréns utveckling mellan 1950 och 1979.

Källa: Så byggdes villan