Vi har tidigare följt hur villaentrén utvecklades mellan 1890-1979. Nu har vi kommit fram till åren 1980-2010. Trettio år där konjunktursvängningar, konsumtion och energibesparingar också präglade villaboendet.
70-talets villaboom dämpades under 80-talet. Dels beroende på den internationella lågkonjunkturen, men också på grund av miljonprogrammets många bostadsbyggen och att ränteavdragen begränsades. De villor som byggdes skulle spegla ägarens individualitet. Inredning, färg, tomtplacering och trädgårdens utformning blev betydelsefulla delar av det sociala budskapet.
1980 - 1989
När många av de mindre dörrtillverkarna upphörde med sin verksamhet blev ett fåtal större företag med liknande sortiment dominerande. I styckebyggda villor var det vanligt med påkostade dörrar. Dörrbladen var rikt profilerade med en fabrikslackad yta av pressad träfiberboard. Glasöppningar fanns i många utföranden. Med eller utan spröjsning.
I gruppbyggda villor användes enkla, rustika ytterdörrar med mindre glasning. Dörrarna fabrikslackades ofta i klara kulörer som blått, grönt eller rött.
Ytterdörrarna var relativt välisolerade med sofistikerade beslag som brytstift och brytbleck av kraftigt stål för att förhindra inbrott. Entréerna klimatskyddades med alltifrån skärmtak i postmodernistisk stil till förstukvistar i enkel allmogestil.
1990 - 1991
I början av 90-talet kollapsade fastighetsmarknaden och den svenska valutan minskade i värde och räntorna höjdes dramatiskt. Samtidigt blev ekologi och resursfrågor väsentliga och värmepumpar, sopsortering och kompostering blev naturliga inslag i planeringen. På entrépartier och ytterdörrar blev det vanligt med en blandning av stilar från olika tider. Många äldre villor bytte till dessa nya typer av dörrar. I gruppbyggda områden präglades entrén ofta av arkitekternas ökade intresse för modernismen.
Dörrarna hade en fabrikslackad, profilerad yta av pressad träfiberboard. Ytterdörrar med spröjsad glasning i form av en halvcirkel och olika typer av spegelfält är storsäljare. Eftersom villorna är byggda på platta på mark består vilplanet vid ytterdörren ofta bara av ett trädäck. Enkla skärmtak över entrén är vanligt på villor i mer modernistisk stil. Dörrarna är välisolerade och försedda med larm och andra inbrottsskydd.
2000 - I DAG
Tiden efter millennieskiftet har präglats av två internationella ekonomiska kriser, vilket har medfört stora svängningar i villabyggandet. Gamla självklarheter som funktion och lämplighet har ifrågasatts till förmån för indi-vidualistiskt utformade villor med spännande rumsamband. Många äldre villor har genom-gått omfattande ombyggnader inspirerade av populära TV-program.Entréerna ser antingen nostalgiskt bakåt i tiden eller siktar framåt i nydesignad moder-nism. I den historiserande arkitekturen har entrépartierna ofta en relativt stor förstukvist mitt på långfasaden. Parbladiga ytterdörrar med spegelfyllning och spröjsad glasning pekar tydligt på 1900-talets förebilder. I den modernistiska arkitekturen spelar entrén en underordnad roll. Ofta skyddas den endast av ett enkelt konsolburet skärmtak eller med ett utdraget takfall. De enkelbladiga ytterdörrarna är ofta indi-viduellt formgivna och dekorerade. Dörrarna är konstruktivt uppbyggda med stommar av fi-berlamell och inlagda metallplåtar. Kraven på inbrottssäkerhet har ökat och avancerade låssystem har introducerats. Dörrtillverkarna marknadsför årliga nyheter med okonventionella glasningar i olika former. Även färgerna sticker ut och för första gången ser vi till exempel helt svarta dörrar.
Skriv ut
PDF version
