Japanerna har i alla tider badat efter konstens alla regler, för såväl kroppslig som själslig rening. I varma bad med natursköna omgivningar renas själen och återställs lugnet.
Den japanska badkulturen sträcker sig långt tillbaka i tiden. Man badar inte enbart för att kroppen skall bli ren, utan man tar även hänsyn till själen i ritual. Redan på 200-talet använde man sig av naturliga källor för olika badritualer. Under 500- och 600-talen när Confucianismen och buddhismen blev inflytelserik rekommenderade man att varje yta på kroppen och varje litet hårstrå skulle skötas om eftersom de var nedärvda från förfäderna. Buddhismen tog dygden av renlig-het på största allvar, det sågs som en fördel med tanke på reinkarnation om man hade hjälpt sjuka och fattiga med bad i detta livet.
Andlig rening
Ännu idag handlar de japanska baden mycket om andlig rening och inte bara om att tvätta kroppen ren. Om balansen av lugn återställs, så lagras generositet och tolerans inför fram-tida prövningar i livet.
Japaner har tre sorters bad; de allmänna baden, sento, de privata baden, furo, och de naturliga baden i vulkaniska källor, onsen.

Läs tidningen här



